Sweden Symposium 2024

Arkivism i undervisningen: “Du är historisk”

24-26 oktober 2024

Brigham-Young University

Provo, UT

ASTRA Symposium 2024: Arkivism i undervisningen ämnar utforska kopplingen mellan arkivering och historieskrivning och diskutera vilka möjligheter det kan ge oss i undervisningen. Symposiet kommer att ge oss både inspiration och praktiska verktyg att använda i rollerna som forskare, lärare och mentorer. Från ett bredare perspektiv vill vi också medverka till att vi, tillsammans med våra studenter och medarbetare, ska ha möjlighet att påverka historieskrivningen genom en bred och mångfaldig arkivering av material för både samtidens och framtidens forskningsprojekt.

Det är mycket man kan föreställa sig när man hör ordet “arkiv”. Möjligtvis är det en stor, statlig institution man ser framför sig, en rejäl byggnad där nationens offentliga dokument bevaras–en plats där endast byråkrater, experter och historiker hör hemma medan allmänheten helst ska hålla sig utanför. Kanske tänker man på dammiga hyllor i bibliotek, museer och universitet eller lokaler där en förening bevarar kartonger med mötesprotokoll. Möjligtvis väcker ordet “arkiv” tankar om något personligare, som databasen man använt för att släktforska online eller lådor med dagböcker och brev man hittat i vinden när en släkting har gått bort. 

Som begrepp kan “arkiv” innehålla en viss ambivalens. Historien skrivs, som vi förstått, av makthavarna och det är oundvikligt att många arkiv grundades med avsikt att behålla och legitimera makten och en viss historia. Med andra ord har arkiv ofta exkluderat personer som inte ansetts vara historiskt viktiga, till exempel kvinnor och minoriteter. Samtidigt är det också möjligt att vissa arkiv har bevarat en del information om dessa individer. Det gäller då att möta arkiven med kreativitet, konkreta knep och metoder för att upptäcka bortglömda liv och bidra till nya perspektiv om det förflutna. 

Ett arkiv är också något som alla kan aktivt–och aktivistiskt–skapa nu, för framtiden. “Du är historisk” heter tredje delen av boken Arkivism: en handbok–Hitta, spara och organisera för framtidens historieskrivning (red. Helene Larsson Pousette & Lina Thomsgård) som lyfter fram tanken att varje liv borde räknas som historiskt. Att behandla arkivet aktivistiskt betyder att oavsett om man är student, historiker, släktforskare, professor, konstnär, journalist, eller bara en helt vanlig nyfiken medmänniska bör man kunna delta i “den arkivistiska folkrörelsen” (Arkivism, 230), vars syfte är att stärka demokratin genom att demokratisera arkivering och se till att framtidens arkiv och historia inkluderar fler röster och erfarenheter.

I år välkomnar vi två utmärkta föreläsare: Helene Larsson Pousette och Karin Carlson som länge arbetat med arkivism på sina respektive områden och med särskilt fokus på kvinnohistoria.

Helen Larsson-Poussette 

Helene Larsson Pousette har arbetat med museifrågor i nära 20 år – på Historiska museet och Riksantikvarieämbetet, hon var med och grundade Stockholms Kvinnohistoriska och har suttit i en rad internationella museiorganisationer. Hennes fokus har varit att driva museiutveckling framåt och skapa metoder för, och samarbete mellan, konstnärer och forskning, samlingar och arkiv med fokus på representation. Efter att ha arbetat på Svenska institutet och varit kulturråd i Serbien och nyligen i USA är hon återigen verksam i Sverige. Hon är mycket intresserad av arkiv och samlingar i nära relation till historieskrivning, historiebruk och även konstnärliga interventioner av dessa. Hon har bidragit till internationella projekt som We Hear You–A Climate Archive och Creative Mentorship Serbia och har tillsammans med Lina Thomsgård varit initiativtagare för metoden och boken, Arkivism: En handbok–Hitta, spara och organisera för framtidens historieskrivning (2021).

Karin Carlsson

Karin Carlsson är författare och Fil. dr. i historia som skriver både vetenskapligt och populärvetenskapligt om många olika ämnen, som till exempel bostadens inre omvandlingar, urban historia, kökets rumslighet, samt olika välfärds- och socialpolitiska frågor som vidrör hem och familj. Frågor om föränderliga klass- och genus relationer står centralt i hennes arbete. Fram till 2021 har Carlsson varit verksam på Historiska institutionen vid Stockholms universitet. Idag arbetar hon framför allt på uppdrag av museer och arkiv i Sverige och är i stunden del av projektet City Memories: Visualizing change in three European capitals som leds av Stadsarkivet i Stockholm. Karin är författare till boken Kvinnosaker: ett sekel kvinnohistoria genom 50 föremål (2020), och har bidragit till antologier som tex. Bakom stadens kulisser: genus och gränser i Stockholm 1800-2000 (2021) och Köket: rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet (2018).